Jaha, jag råkade i vanlig ordning somna i soffan. Missade slutet på melodifestivalen men jag är inte direkt besviken. Tydligen vann Anna Bergendal, var inte så jätteförtjust i den låten. Det fanns egentligen inte någon låt som var bra i år enligt mitt tycke.
Det går utför med melodifestivalen helt enkelt. Jag har inte följt detta fenomen alls i år, har missat varenda deltävling. Först var jag i Stockholm och såg på Avatar. När deltävlig två gick av stapeln så var jag med familjen på Disney on Ice. Gång nummer tre kommer jag inte ihåg varför jag missade men när det var sista deltävlingen så var jag på mitt älskade Arbis och kollade på Gustav när han spelade. Andra chansen glömde jag bara bort och sen var det final 🙂
Den låt som var mest trallvänlig var Manboy, den fastnar verkligen. Det är sånna låtar jag tycker vi ska skicka, man måste ju komma ihåg dem och jag minns inte alls hur vinnarlåten gick. Jaja, vi får väl se hur de går i ESC sen i maj. Åhh, tycker det kan bli maj nu på en gång. Inte för ESC (I could care less) men för att det nästan är sommar då. Längtar verkligen efter lite värme. Är så himla trött på all denna snö. Halkade förut när jag skulle till bussen, som tur var slog jag mig inte direkt men jag är trött på att risken att skada sig alltid finns där.
Så, vad har mer hänt under dagen?
Jag sov länge för en gångs skull, det gäller att passa på när tillfälle ges. Vaknade av att jag fick ett jättegulligt sms av mamma. Snart börjar en till vecka med tidiga mornar och sena kvällar. Dock har jag inte lika mycket extraaktiviteter inplanerade som förra veckan så jag kanske kan hålla mig lite piggare. Tror inte den där Berocca-kuren fungerade, ska nog testa blutsaft istället. Har blivit rekommenderad det av två personer som båda tycker att det har funkat för dem.
Har även varit i Norrköping med töserna. Vår dirigent är med i en förening som heter Hopp för barn i Etiopien och de hade sitt årsmöte idag. Jag och sex andra tjejer åkte dit för att bjuda på lite underhållning. Det gick väl ganska bra med tanke på att vi var en väldigt reducerad styrka men alla som lyssnade verkade uppskatta det iaf och det är det som räknas tycker jag. Det är varför jag älskar att stå på scen.
På vägen hem så fortsatte vi med den musikaliska underhållningen 🙂 Sjöng en massa bra låtar för passagerarna på tåget haha. Vi satt inne hos tågvärden så det var inte så många som stördes och vi frågade faktisk om lov innan vi satte igång. Tågvärden tyckte det var så trevligt så (sa han iaf). Resan gick jättefort när vi hade så roligt. Älskar att vara med i LiHtösen, det är världens bästa kör!
Idag (eller, ja, igår blir det väl nu… 13 mars iaf) är det 2 1/2 år sen jag och älsklingen förlovade oss. Älskar honom så otroligt mycket (även om han kan gå mig på nerverna ibland :)) ♥♥♥
Imorgon är det casting för min favoritmusikal RENT men jag vet inte om jag ska gå längre. Har ingen aning om varför jag känner såhär men det har legat och gnagt i mig hela veckan nu. Kunde inte sluta gråta igår bara för att jag inte visste vad jag ville. Jag har alltid sagt att det är min dröm att vara med i musikaler men nu när jag faktisk har chansen så vill jag inte ta den. Det här gör mig fruktansvärt frustrerad! Jag förstår mig inte på mig själv alls. Men det känns som att jag måste ge upp någon dröm för att kunna få en annan *suck*. Egentligen skulle jag inte ens ge upp min andra dröm eftersom jag med säkerhet inte skulle gå vidare till andra provet så vad är det som håller mig tillbaka?! Det är jobbigt att inte veta något om sig själv längre… Jag kommer säkert ångra mig om jag inte åker dit men så som jag reagerat kanske jag förvånar mig själv. Jag vill inte ens tänka tanken att jag inte vill gå för det gör på något sätt att jag ger upp det jag alltid har velat uppnå. Det gör ont, konstigt jag vet men så är det. Jag kanske bara är rädd för att misslyckas, jag vet inte, det känns inte som det… Blir så irriterad! Gahh, varför kan livet inte bara vara enkelt?
Skönt att få skriva av sig lite men jag vet fortfarande inte vad jag ska göra åt den här saken. Måste egentligen bestämma mig nu eftersom det är en bit dit. Kanske har jag redan tagit beslutet, jag vill bara inte inse det. Börjar nästan gråta igen nu, det känns som jag ger upp och jag vill inte det. Jag vill vara stark och kämpa med allt jag har så varför gör jag inte det!?
Nej, klockan är mycket, ska nog göra mig iordning och gå och sova. Har lite att fundera på.
Puss och godnatt på er ♥
