Någonting jag oroar mig för.
Jag oroar mig hela tiden numera. Fick det på köpet när jag blev mamma. Jag läser en massa hemska saker på nätet och tror de ska hända Leon. När han sover exempelvis måste jag kolla jätteofta att han andas. Jag kan vakna på natten och vara tvungen att lägga handen på hans mage och känna att han andas. Ibland gör han ett litet uppehåll och då sätter sig hjärtat i halsgropen på mig och jag måste röra vid honom för att veta säkert att han lever. Det är hemskt egentligen.
Jag oroar mig om han råkar slå sig och det lär väl bara bli värre med tiden. Jag oroar mig för hur jag ska kunna uppfostra honom till en bra människa och för hur jag kommer hantera hans trotsåldrar.
Men trots all denna oro som ett barn för med sig så skulle jag aldrig vilja ändra på något. Jag tar gladeligen oron när jag vet att jag har världens finaste son i min famn!
Du kommer vara en fantastisk förälder, det är jag säker på. 🙂 Han kommer bli en lika fin människa som han är myspysbebis nu.
Nåt du inte behöver oroa dig för, det är ju hans religiösa uppfostran dock, den tar jag hand om. 😛