Jag har på senare år blivit rätt så nöjd med min kropp och jag har inte direkt känt att jag behöver ändra på något utan jag har tyckt att jag duger alldeles utmärkt som som jag är. Visst, jag hade inte den plattaste magen eller de smalaste benen eller whatever folk bekymrar sig över. Jag var stolt över min kropp helt enkelt.
Efter att Milo tittade ut så försvann mina graviditetskilon relativt fort och som jag har skrivit tidigare så blev min rumpa totalt platt. Det har inte varit något problem, tills idag. Idag bestämde jag mig för att jag skulle behöva köpa nya badkläder om jag vill simma samtidigt som Leon har simskola. Mina redan existerande badkläder består av två bikinis, varav den ena är helt utsliten och den andra har hårda bågar i överdelen vilket gör att jag får mjölkstockning när dessa trycker på mjölkgångarna. Inte så kul om vi säger så.
Att hitta badkläder i januari är dock inte den lättaste och smidigaste av uppgifter. För det första är utbudet skralt och för det andra så är det mindre lockande att klämma in sig i en provhytt, kränga av sig kängor, vinterkappa, vanliga kläderna, på med x antal olika baddräkter eller bikinis och sedan ska allt göras repeteras i omvänd ordning. Det tar tid. Att prova kläder under vinterhalvåret är kasst rätt ut sagt, jag gör det inte om jag absolut inte måste.
Inne på Intersport hittade jag baddräkter i prisklassen 500-700 kr. Valde ut ett par stycken, kollade på dem och sen hängde jag tillbaka dem. Som om jag någonsin skulle betala så mycket för badkläder, kommer inte hända.
Nästa anhalt blev Åhléns. Där hittade jag faktiskt både en fin baddräkt och en fin bikini. Blå och vitrandiga, lite 50-talsstil på dem. Så, in i provhytten, av med kängor, kappa och så vidare. På med baddräkten. Det första jag tänkte på var att mina bröst höll på att trilla ut, sen såg jag något som fick mig att vilja gråta. Jag har inte känt mig missnöjd med min kropp på flera år men det gjorde jag där och då. Att studera sin platta rumpa i en provhyttsspegel, iklädd baddräkt var inte en boost för självkänslan. Tänkte att det var baddräkten som satt dåligt men fick samma resultat med bikiniunderdelen. Kläderna hängdes tillbaka, jag ville gråta och beslutade att jag inte kommer visa mig i badkläder förrän rumpan har återtagit sin forna form.
Så som jag kände när jag såg mig själv i bikini, vill jag aldrig mer känna så nu tänker jag ge allt jag har för att träna upp min bakdel igen.
Wish me luck och så hoppas vi att vi ser åtminstone lite resultat innan sommaren är här.
Rumpövningar här kommer jag.
//
Linda
